Lättar på hjärtat

För ungefär en månad sen så halvtidssjukskrev min läkare mig, då jag har hjärtklappning, yrsel, humörsvängningar osv. Han sa stress, men med andra ord förklarade han det som - jag höll på att gå i väggen. Det blev för mycket helt enkelt med uppsägning av jobb, allmänt tufft på jobbet, frågetecken ang Davids jobb osv sen stressar jag väldigt väldigt mycket,Jag är medveten om det själv men jag vet inte hur jag ska hantera det, till slut börjar jag må så illa att jag får kväljningar och nästan kräks, ont i magen får jag också och då stressar jag upp mig för att jag stressar. Så det går bara i en ond cirkel :(

Sen har jag dagar då jag är så nere att jag inte orkar skratta, jag vill bara gråta utan en riktig anledning. Jag vill så mycket, och det är så mycket som jag borde göra men jag tar fasen inte tag i saker å ting.. Två saker som snurrar i skallen konstant, körkortet och träning. Det är väl inte så jävla svårt å ta tag i dom men varför gör jag det inte? Jag fattar inte. Jag vill ju? Och sen har jag börjat få sömnproblem också, jag kan fan inte somna på kvällarna. Nu ikväll så låg jag å David på soffan, båda jätte trötta så vi hoppade i säng redan 21.30, 21.40 så snarkade david men för mig tog det ca en timma innan jag somnade men har hunnit vakna nu 3 gånger och sista gången kunde jag inte somna om.. Jag är jätte trött men jag kommer inte til ro.. Jävla skit

Nu är min sjukskrivning iallafall slut och jag har ju fått förlängt på jobbet en månad vad vi vet nu, jag var iallafall påväg till läkaren idag och få en ny bedömning om jag behöver fortsatt sjukskrivning men jag skippade det, jag ska försöka jobba heltid nu sista månaden så får vi se hur det går.. Nä jag ville bara skriva av mig lite, detta är en snabb sammanfattning av det som händer i mitt huvud just nu, det kanske går lättare att somna nu då jag har fått skriva av mig, vi får väl se. Jag måste iallafall försöka sova nu så att jag är pigg på arbetsintervjun/introduktionen jag ska på imorgon. Puss!


Kommentarer
Postat av: mamma+mormor

Livet är inte lätt alla gånger. Men du är duktig som kämpar på. Puss och kram.

2013-01-03 @ 06:26:12
Postat av: Malin - Malins liv och bravader

Beundrar ditt mod att berätta om detta! Tror även att det är viktigt att våga berätta om sådana saker, det är en del i tillfrisknandet och att människor runt dig får en chans att hjälpa. Du måste lyssna på signalerna som kroppen ger dig, och inte bara köra på. Du har bara en kropp och ett liv, så var rädd om dig. Skickar över stora styrkekramar till dig <3

2013-01-03 @ 08:29:06
URL: http://www.malinslivochbravader.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0