Förlossningsberättelse

Torsdagen den 18 mars:

Hade magknip hela dagen, jag trodde att jag hade ätit dåligt men jag googlade och fick fram en förlossningsberättelse, hennes förlossning startade med magknip men jag tänkte inte så mycket mer på det.

Klockan 15.15 fick jag min första värk, visste såklart inte att det var värkarna som kommit igång men det gjorde faktist ganska ont. La mig i badet och inväntade att David skulle komma hem från jobbet men det hjälpte inte. Tog alvedon, hjälpte inte det heller. Till slut va jag tvungen ringa honom och fråga vars han var och varför det tog så länge för honom att komma hem, det ända jag hade sagt åt honom va att jag hade ont och han skulle skynda sig hem. Jag hade varit på mvc samma dag och kollat urinprov och det visade sig att jag hade +3 i protein så skulle jag få ont i magen skulle vi in till sjukhuset direkt, så han trodde att det var något sånt på gång. Till slut kom han hem, parkerade inte ens bilen utan ställde den utanför porten och var redo för att dra till sjukhuset. När han kom in genom dörren möttes han av mig och ett leende.

David -Skojade du? Har du ens ont?
Förklarade för honom att jag hade inte ont hela tiden utan att jag trodde värkarna hade startat.

Så han gick och parkerade bilen och försökte vi äta lite varma mackor, packa klart väskan, klocka värkarna som kom med 4-5 minuters mellanrum.

Har ingen tidsuppfattning från denna dag men jag ska försöka skriva rätt =)

Vid 18 klarade jag inte av att vara hemma nå mer. Så vi bestämde oss för att åka in till förlossningen. Vi åkte förbi hos Madde och lämnade en nyckel hem till oss ifall vi skulle bli kvar på sjukhuset. När vi kom in på förlossningen blev jag kopplad i CTG kurva. Hon sa att jag skulle bara behöva ligga där i 20 minuter men jag tror närmare bestämt att jag låg där i 40 sen ringde jag på klockan eftersom jag höll på att kissa ner mig.


CTG KURVA

Efter toa besöket kom dom och undersökte mig vaginalt. Jag hade öppnat mig 3 cm men hon kunde "töja" till 4-5 cm sa hon, så vi blev kvar. Fick komma in i en förlossningssal och klä av mig, sen gå och lägga mig i ett bad. Vilket inte hjälpte mycket. Låg där kanske 30 minuter sen klarade jag inte av det nå mer. Tillbaka till förlossningssalen halv 8 kanske klockan va? och jag fick börja suga lustgas, dom undersökte mig och om jag inte minns helt fel så hade jag öppnat mig lite mer, till 5 cm kanske. Jag bestämde mig för EDA men var tvungen vänta för narkosläkaren var upptagen. Låg och kämpade mig igenom värkarna med lustgas, vilket fungerade väldigt bra. Dom tog hål på hinnan och vattnet gick, dom stoppade även en elektrod på bebisens huvud för att lättare hålla koll på hur den mådde.


PRECIS KOMMIT UPP FRÅN BADET.


LUSTGAS (min bästa vän)



Vid 22-23 någon gång kom narkosläkaren och jag fick EDA, jag sög så mycket lustgas att jag kommer knappt ihåg vad som hände, jag som är så stick rädd. Jag kommer iallafall ihåg att hon stack mig några gånger (lokalbedövning och EDAn) men inget gjorde ont, jag vet att jag tänkte "oj nu stack dom mig". Det tog tydligen ett tag att sätta den där slangen i ryggen på mig för att jag var inte så medgörlig. David har sagt nu i efterhand att när dom bad mig sänka axlarna så höjde jag dom, puta med ryggen så sjönk jag ihop osv.. Stackars narkosläkaren som hade bråttom till akuten för någon krock.

I pappret jag fick med mig från förlossningen står det att EDAn hjälpte mycket bra för mig. Inget jag kommer ihåg. Jag kände ingen skillnad. Den kanske jämnade ut smärtan vad vet jag?

Efter att jag fått ryggmärgsbedövningen, runt 01 kanske, så fick jag ställa mig upp vid ett gåbord för att bebisen skulle sjunka ner. Jag kommer bara ihåg att jag stod där men inte att jag ställt mig upp eller lagt mig i sängen igen. David hade tydligen fått stå framför mig och hålla i mig eftersom jag hade sugit så mycket lustgas att jag somnat stående. Haha



Sen fick jag värkstimulerande dropp eftersom mina värkar blev lite svagare. Jag har absolut ingen aning om när jag började krysta, men jag tror det va runt 02 kanske. Lite synd att det inte står allting som hände samt tiderna på det här pappret man får med sig hem från förlossningen, men jag tror att jag höll på att krysta i 1 till 1½ timma. Iallafall, jag "vaknade upp" av att jag krystade (det var nog då dom stängde av lustgasen, haha). Jag fick inte ha lustgas nåmer eftersom jag inte krystade.

Eftersom att han inte riktigt ville komma ut när jag krystade så fick en barnmorska komma in och trycka på min mage så att han skulle få en extra putt, det var väl inte riktigt det roligaste jag varit med om men han kom ju ut till slut.

03.16 föddes världens vackaraste bebis.
3990 gram och 50 cm lång. Neo Sundström Karlsson.





Han hade nämligen bajsat i fostervattnet och när han kom ut drog han in det i lungorna, han "stonkade" även i andningen så David fick inte klippa navelsträngen. Jag fick upp honom på bröstet en sväng innan dom tog iväg honom. David följde med. Han fick ligga i en maskin som hette "neopuff", passande. Nåväl, dom sög ut de han hade i lungorna och badade honom en sväng och då piggnade han till. Han skulle egentligen ha fått ligga i en annan maskin också för att suga syrgas, men han behövde inte det utan fick komma tillbaka till förlossningssalen igen.

En kort stund efter att lillkillen kommit ut så krystade jag ut moderkakan, den kom ut på en gång och det var inga konstigheter, David ville absolut inte se den men jag kollade och den såg inte så äcklig ut faktist. Vissa tycker dom är vackra men det kan jag väl inte riktigt hålla med om. Jag gick inte sönder så mycket, hon sa att det hade gått sönder lite i slidan och 3 st stygn utanför, dock inte på rad utan på olika ställen. Jag kände inte alls när hon sydde.

Runt 7 tiden fick vi komma till ett rum på avd 56. Jag ska skriva mer om tiden på sjukhuset och varför vi fick ligga på avd 56 och inte på bb sen men just nu orkar jag inte.

RSS 2.0